Hela domkapitlet satt knäpptysta medan biskopen inom Stockholms stift, Anne Brunne, gjorde sig beredd att läsa högt ur det digra polisprotokollet. Hon hade den cerisefärgade blåsan på sig i dag och till den en snusbrun rosett som höll ihop det råttfärgade håret.

"Det är bedrövligt detta, alldeles förfärligt. Alltså, vår ärade kollega, kyrkoherden Sune och hans hustru, domprost Gun, även hon ärad kollega till oss alla har alltså svärtat ned både ämbetet, domkapitlet och ja, hela det kyrkliga samfundet. Så här står det i polisrapporten:
Prästparet bjöd som så många gånger förr in sin manlige vän för lite sexlekar på tre. De värmde upp sig lite med några starköl och salamikorvar i bastun. Det ena gav det andra och i relaxrummet intill påbörjade de ett antal, i vart fall med kyrkliga mått mätt, rätt avancerade sexövningar. Kyrkoherden förevigade de upphetsade ögonblicken med sin mobilkamera, kanske för att dokumentera sina mest syndfulla handlingar.
Under förlustelserna visade det sig att vännen och hustrun relaterade alldeles utmärkt bra till varandra. När den manliga vännen gått hem upptäckte kyrkoherden till sin förtret att hustrun, nu i något mindre upphetsat tillstånd, stod och raderade bevisen i kameran. Kyrkoherden blev enligt kvinnan rasande. Han tog tag i hennes arm och slet ner henne på golvet. När hon låg försvarslös sparkade han henne "ordentligt" i underlivet. Hon kröp ihop i fosterställning på golvet. Han fortsatte att sparka, på låren och i ryggen. Hon försökte krypa ifrån honom men han tog tag i hennes hår och drog henne tillbaka. Han tog strypgrepp och slog hennes huvud mot golvet. Till slut lyckades hon fly med hjälp av sin son, som bor i huset. Med gemensamma krafter låste de in kyrkoherden i sovrummet och larmade sen polisen. Kyrkoherden nekar till att ha misshandlat sin fru. Han säger att han blev svartsjuk på hustrun, men att han "bara" hållit i henne och skakat henne. Han tycker hela historien är väldigt tråkig. "

Biskopen lät blicken vila på den ålderstigna församlingen av kyrkliga potentater. De såg alldeles chockskadade ut. Domprost Aronsson, äldstemannen i församlingen kunde inte hålla sig längre.
- Men, men... äktenskapet är ju instiftat av Gud. Hur kunde dom?
Han lät armen höjas över huvudet och blicken vandrade iväg mot taket, en väl inövad gest från några av hans mest grandiosa uppvisningar i predikstolen. Brunne bet av honom innan han började predika för mycket om äktenskapets helgd.
- Aronsson, det tjänar inget till. Nu är det som det är. Frågan är vad vi gör åt det?
- Vad säger regelverket? Nisse från Västerås var en riktig paragrafryttare, om än i kyrklig förklädnad.
- Ja, det är det värsta. Det säger ingenting om vad präster får göra eller inte får göra. Brunne suckade djupt.
- Jamen, prästens anseende då? Det skitar ju ner oss alla.
Ungtuppen Jens, nästan trettio fyllda och från Örebro drog sig inte för att ens i kollegors närvaro småsvära lite, mest för att visa att han tillhörde en annan generation. Brunne vände blicken mot honom.
- Ja, det får bli lite allmänna grundsatser här. Sex utanför äktenskapet är vi ju helt emot, eller hur? Och gruppsex, ja är inte det ännu värre?
Församlingen nickade instämmande, några ivrigare och andra med sänkt blick. Brunne hade vind i seglen.
- Nå, då så. Dom har med råge passerat gränsen. Om Sune döms för misshandeln och dessutom har haft den här typen av sex med flera stycken, kan han ju inte fortsätta som präst, eller hur?
Församlingen hummade bifall.
- Sen är det Gun då. Vad gör vi med henne?
Aronsson räckte upp handen.
- Hon kan ha blivit förledd av djävulen. Det kan ha varit en prövning. Kan det räcka med en varning där?
- Jamen, hur ska hon kunna stå och predika om trohet och familjen, tänk bara på söndagsskolan, invände Jens. Föräldrarna kommer ju hoppa tokiga?
Aronsson vände sig om och såg överlägset mot honom.
- Du, bäste bror. Förlåtelse är en gåva. Ville hon inte ta bort fotona i mobilen? Var det inte första steget mot botgöring?
- Hon fattade väl att dom där bilderna inte var till hennes fördel, när pulsen väl hade återgått till det normala, fyllde Ragnar från Norrland i med.
- Vad säger konsulten?
En man i kofta, halsduk och minimal kavaj reste sig upp vid kortsidan.
- Jo, vi har tittat på frågan. Vi föreslår att domkapitlet snabbt går ut med anvisningar om de krav vi ställer på en präst. Dom är väl som folk är som mest tänkte vi först, men fick mothugg av biskoparna. Dom tyckte att präster är lite mer värda och därför bör ha en högre moral än andra. Jag har ställt i ordning en PowerPoint-bild med de viktigaste punkterna att gå ut med. Avsikten är att allmänheten ska förstå de grundvalar på vilken den svenska kyrkans normer vilar. Och att vi därför ställer högre krav på präster än på människor i allmänhet .

Oh-kanonen surrade igång och på skärmen syntes först en gigantisk blå bild och sen skramlade Office Powerpoint igång. Bilden som visades bestod av tio punkter.
- Jamen, det är bra. Precis som tio Guds bud, muttrade Aronsson.
Konsulten tog tag i en pekpinne och gick igenom "budorden". De såg ut enligt följande:
Överst stod en knastertorr rubrik, "För präst inom svenska kyrkan gäller på det sexuella området, oavsett om handlingar begås i tjänsten eller inom privatlivet, följande instruktion, antagen av Domkapitlet 2013-05-01"

1. Sexuella handlingar bör utföras med måtta och med stor återhållsamhet.
2. Självbefläckelse är ej acceptabelt, såvitt det ej skett i sovande tillstånd
3.Sexuella handlingar utföres städse två och två, dock ej samtidigt och på samma plats.
4. Det förutsättes att kontrahenterna är gifta med varandra eller i vart fall trolovade.
5. Sexuella förbindelser före äktenskapets ingående är ej tillåtet. Dock kan kontrahenterna provpilla lite på varandra efter att lysning uttagits, dock ej i sådan utsträckning att utlösning erhålles.
6. Fotografering av sexuella akter, egna eller andras är ej tillåten oavsett ljusförhållanden.
7. Coitus interruptus kan i nödfall tillgripas såsom ett sätt för frivilligt tillbakaträdande, dock endast om synnerliga skäl föreligger.
8. Sexuella aktiviteter får inte följas av fysisk bestraffning, förutom i uppfostrande syfte.
9. Sexuella kontakter mellan personer av samma kön är förbjudna.
10.  Det åvilar präst att inför Gud den allsmäktige städse hålla sig till sanningen och inför överordnad rätteligen besvara frågor som rör sexuell identitet, företagna aktiviteter och eventuella gränsfall av promiskuitet.                                                

Det blev tyst i sammanträdesrummet. Alla stirrade på Biskop Brunne. Det var något magiskt i luften, när hon såg ut över de tolv församlade. Hon gav dem ett snett leende och rättade till rosetten i nacken.
- Alldeles lysande, perfekt för våra ändamål. Vad säger ni?
De nickade samfällt, underdånigt och lydigt. Det såg ut som om biskop Brunne plötsligt fick ett infall.
- Nå, det är främst den sista portalbestämmelsen jag fäster mig vid. Inom församlingen är det endast sanningen som gäller, eller hur? Det kan väl sägas ingå i prästlöftena? Så låt oss göra en test. Nu frågar jag er, och jag ber er besinna vikten av att det är sanningen ni kommer med nu. Det är ämbetets anseende som står på spel.
De församlade såg alldeles skotträdda ut nu, bleka och satt käpprakt upp i stolarna. Biskopen hade ställt sig upp och såg strängt ut över de andra.

- Nå, är det någon mer som under sin ämbetstid har utövat en sån här trekant eller gett sig i lag med fler än sin make eller hustru samtidigt? Svara nu!
Hela domkapitlet darrade till av frågan, sneglade mot varandra och svalde hårt. Det blev Jens från Örebro som var först ut att försiktigt hålla upp sin högra hand. Efter en kort paus följde Ragnar från Norrland med, Bertil från Skara, Sara från Skövde, Karl-Axel från Stockholm, Nisse från Visby och Karin från Göteborg. Aronsson såg ut att brottas med sitt samvete en god stund, men fick till sist upp handen i en liten vinkning.

Biskop Brunne såg ut som om hon skulle få slaganfall.

- Åtta stycken! Era förbannade menedare! Och ni ska vara kyrkans högste beskyddare. En samling liderliga typer som inte drar sig för hor och annat lönskaläge, så fort andakten har avslutats. Gud vet vad ni har hittat på under era år i församlingar runt om i landet, med söndagsskolor, konfirmationsungdomar och hulkande änkor och andra som sökt tröst. Har djävulen gripit tag i er allihopa?
Hon skrek ut de sista orden med sådan emfas att spott och fradga från munnen stänkte ut över dem som satt närmast.
- Ni ska få ert straff, era sexualdårar! Jag åkallar Gud för att utdöma ett rättmätigt straff.
När hon uttalade den sista besvärjelsen började åskan mullra utanför fönstret. Det sköt blixtar genom luften och blev plötsligt mörkt i rummet. En blixt small av alldeles utanför fönstret så rutan skallrade och plötsligt stod han där, alldeles materialiserad som i en dimma. Det långa vita skägget, den vita manteln, det var ingen tvekan om att Gud hade hört biskopens bön.

- Gud hör bön. Jag har stigit ned för att leda er på den rätta vägen. För att göra bot och bättring, frågar jag er därför igen. Har ni verkligen utsatt er för sexuell frestelse på det viset att ni under ert prästämbete har idkat samlag med fler än er hustru eller make vid samma tillfälle?
Rösten dundrade, svepte genom rummet och det fanns inget utrymme för en massa halvsvajiga lögner och utelämnanden. Lille Ulf ville något.
- Gills det om man har... på gården... Rosa.
Gud stirrade på honom och suckade.
- En tidelagare bland prästerskapet, förbannat vilken skam! Ja, det tror fan att det räknas lika. Så upp med en hand nu.
Det blev tyst en sekund. Sen åkte händerna upp i luften igen. Samma händer som förut. Och en ytterligare.

Biskop Brunnes.

Gud tog sig för pannan, skrek något obegripligt innan han jagade ut de förtappade själarna ur domkapitlets sammanträdessal. Kvar i rummet satt endast domprosten i Strängnäs, Lund och Uppsala. Gud vände sig mot dem, suckade och log.
- Bröder, denna ledsamma historia skiljer verkligen agnarna från vetet. Ni kommer att få ett betydande uppdrag att organisera upp resterna av den kyrkliga ledningen. Har ni något att tillägga innan jag far upp till mig?
Prosten från Uppsala sneglade försiktigt på de andra två, men sa inget. Det verkade nästan som om de satt och tryckte på något. Till slut var det prosten från Strängnäs som räckte upp handen.
- Ja, min son.
- Jo, jag har tänkt på en sak. Jag kanske tog frågan förut lite för konkret. Jag fattade det som om det utgick från vår broder som misshandlat sin fru, prosten Sune.
- Ja, och?
- Ja, vi har ju inte pratat om, ja... andra konstellationer.
- Nu förstår jag inte. Hur menar du?
- Ja, mina bröder här, från Uppsala och Lund. Vi brukar... ja, vi tre liksom.
Hela Gud stirrade på de tre som om han såg djävulen själv i ögonen, skrek sen något obegripligt om den yttersta dagen och straffet och gav sig på de tre med hugg och slag, sparkar och okvädesord. De tre prästerna tog till flykten och rusade ut ur rummet. Sen gjorde Gud korstecknet över bröstet och försvann från rummet i ett enda stort rökmoln.

Sammanträdesrummet var tomt.

Lika tomt på innehåll som den prästerliga moralen.

                                                           @