Lät väl högtravande eller? tja, ibland förtjänar semestrar att skrivas ner så att de inte blir glömda och den här va en sådan.
Wikströms familjen harvade iväg med gammvolvo och gammhusvagn en aningens försenade mitt på vackra Torsdagen Givetvis glömdes husvagnshjulet att vevas upp och efter den putsen det fick av vår fina grusväg som målar vår bil så vackert grå passade den in ännu mera till det nämna ekipaget.

Resan gick fint och vi puttrade in till kär kusin kring halv sex på kvällen. Lite grillat och vackervädret gjorde humöret på topp.

Fredag så begav vi oss iväg till Heby. Att återse sina gamla vänner som man inte sett på ett år är inte fel. Att sedan få en sådan välsmakande middag som jag vet tagit både tid och ansträngning av mina kära rullator åkare värmde hjärtat ytterligare och efter samkväm äntrades husvagnen för en tidig kväll.

Nästa dag bare av till Wernergårdens osteri där vi fick en ostsmaknings guidning som inte gick av för hackor, och billigt vare med men varmt!!
Lite inhandling av kött å dylikt blev det liten grillafton och kaffe på senkvällen, trevligt prat och glada skratt.

Söndagen kändes en smula vemodig, det föll en och annan tår. Gubben hjälpte Harry med lite ved och jag städade lite så att de inte skulle behöva att tänka på det när vi åkt. Efter check av husvagnen (trodde vi) så åkte vi iväg. Givetvis kom sonen på att takluckan inte var stängd. Tyvärr försent så lite trasig blev den. Tungt gick det uppför backarna, tyngre än för och en anledning var husvagnsbromsen som givetvis inte ska vara i då man kör..

Anlände till kär kusin rullande utan att få igång bilen som mystiskt stannade.Hon hade gjort sonens favvopotatisgratäng och receptet memoreras noggrant in i tantens trötta huvud så givetvis kommer jag att måsta fråga igen men det går säkert bra. Efter lite pill konstaterade man att generator remmet gjort sitt för några månader sedan. Bara att sticka iväg och shoppa nästa morgon då.

Nästa morgon shoppas det, vi packar ihop, bromsar släpps, takluckor stängs men ändå. efter några mil bestämmer sig den allt mer segare bilen att den inte ville gå något mer. Tur att den fortfarande gick då Norrmannen i husbilen körde om på INSIDAN innan en bro för strax efter stannade bilen prexis innan omkörningsfälten gick ihop. Om ni någonsin har stått med ett dött ekipage med husvagn på 100 väg med stressade turister så förstår ni FARAN! dessutom vare hort när ingen täckning för mobilen men bärgare anlitades, Polisen kom och stängde av vägbanan. Det hjälpte liiite mot hastigheten men inte mycket. Vår lilla varningtriangel hade ingen som helst effekt och visst är det konstigt? alla förfasas över dödsolyckan som inträffade i en liknande situation men att bromsa måste strida mot någon underfundig naturlag. dvs "jag ska först" !

Nåväl, vi kom lyckliga och välbehållna till Mekonomen, stort tack till snälla HärnösandsPolisen och den väldigt trevliga Bärgarkillen. Ludde var skitglad över att fått åka Polisbil.

Ja, här fick vi då ofrivillig campa en natt då verkstaden stängt men supersnälla butikspersonalen sa att det gick bra, vi fick till och med ta el om vi ville.
Lite shopping, enkel middag och cykling för ludden å sedan trynade vi som kunde. Gubben låg nog vaken mesta natten.

Tidigt Tisdagsmorgon fick vi in bilen och fort var det lilla problemet med spridare av någe slag och inte alltför fattiga kunde vi bege oss hem! (fast inte med taklucka, den blåste bort)

Väl hemma skulle pojkarna skjutsas på lan vilken gjordes och sedan skulle jag och gubben njuta av ett glas vin och bara vara i goda vänner lag. Vad händer då? jo den viga och modiga tanten tar ett litet skutt ur husvagnen bara för att landa i en grop och illa stuka bägge fötterna. Snällaste Pavo skjutsar in mig och vännen Åsa som så snällt ville hålla mig sällskap. Grymt tacksam för det då jag inte ens klarade av ett simpelt toabesök. Efter röntgen så konstaterades svår stukning på ena, lättare på den andra och vi kom hem genom min fina Pappa som hämtade oss, puss Pappa!!!

Ja, så, vad ska man säga om detta nu då?

Jo, gräv inte en grop (åt andra) du faller själv däri (det va jag som grävt gropen)och

Vi hade i allafall tur med vädret!