Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Isolerande fängelset.

Timmarna rinner långsamt,
Jag vill bara få bli fri,
Kunna känna att allt vore som förr.

Innan en viss person stängde ute allt,
Känner hur bara allt är kallt och isolerande,
Vill bara förändras.

Låta mig sticka ut ur mängden,
Men ändå vågar jag inte ömsa mitt kamouflerande jag.
Skriker, natt & dag.

Frågan är om allt skulle bara förvärra min situation,
Fast alla stöttande ord som finns i all musik jag lyssnar på.

Om att man ska vara sig själv,
vågar ändå inte helt.






Fri vers (Fri form) av Invisble-girl
Läst 180 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2014-04-10 12:23



Bookmark and Share


    Monica Kvist VIP
En vacker dag vågar du!
2014-04-10

  SellwiN VIP
"Låta mig sticka ut ur mängden,
Men ändå vågar jag inte ömsa mitt kamouflerande jag.
Skriker, natt & dag. "

Så sjukt bra skrivet!
2014-04-10
  > Nästa text
< Föregående

Invisble-girl
Invisble-girl