Vi fördömer krig men skapar verktygen
i ett land som stinker piss
Vitt staket och solblekta plastgungor
döljer tomhetens ansikten

En svulst på samhällskroppen
i utopins tvehövdade land
En tillbakadragen medborgare
lär ut hat till nästa generation

Detta är barnens väg genom sophögen
när dimman rullar in över gården
Trötta på presenter och glada sånger
blir depressionens skuggor levande

Vi ser vad som bör göras men ingen vet hur
Vi är handlingsförlamade i demokratins förfall
När självbilden förvrängs av filter och omtagningar
Står sanningen snart i sufflörens manus

En falsk poet (idiot!), lika dum som andra
ser världen genom grumlig lins
Men jag ser allt din smutsiga buk
Du gamla, du falska nord