När höstens vindar fara
då väntar alla bara
att soppan den ska klara:
Att ge oss liv till vår!
Vi äter kyrkans soppa
och inget kan oss stoppa
och kaffe, lite doppa:
Så vi får liv till vår!

Med vänner där vi språkar
i kyrkans fina kåkar
ja alla som vi råkar:
Och sen så gott vi mår!
Och när vi hemåt skrider
vi känner hur vi glider
mot sköna ljuva tider:
I sakta mak mot vår!