Naturens lagar gäller allt och alla,
Och varje individ må slåss för sitt.
I denna värld är inget svart och vitt
När blodet från förlorarna syns svalla.

Att leva är en svår och snårig strävan;
Den starke tar med våldet ut sin rätt,
Förökas, frodas, lever, gör sig mätt
Helt oberörd inför den vekes bävan.

Hans rätt befästs alltjämt i livets flöde.
Dess råa irrfärd som ej nåd behöver,
På grund av den finns ingen man kan klandra.

Till slut ska alla möta samma öde,
Och livets fackla lämnas därmed över,
Och vissa lågor brinner mer än andra.