Tankarna letar sig fram,
väver ett finmaskigt nät i gråtoner.
Jag biter av tråden
och går ut i staden.
Vilar från förvrängda ordbanor
som kilar genom huvudet i badrummet
när puderborsten är försvunnen
och fötterna ofilade
går jag ut osminkad
och vilar
från mig själv.