Vi är inte nya för varandra längre
tiden och jag
Den är som en nött vigselring, på en knuten hand
i fickan på favoritjeansen.

Nej, vi är välbekanta
som den nästan omärkliga nickningen
till busschauffören.
Vi som känt och inte känt varandra
under många herrans år.

De flesta rullar vidare som vågor
på nya drömmars hav.
Parentesen i det som var vår tid
färgas av nostalgi
till någonting skrattretande litet.

Och ändå så tackar jag tiden, för allt
som stulits var från början en gåva.