Snart lyser över allt julefrid
och mången blickar
kanske över
en klapphög
större än en pyramid...

Men så läste jag i tidningen
här om dan ett anrop ifrån en man
som var här ifrån stan...

Som ensam satt...

En mänsklig klapp en så´n etapp
det hade gjort en så gott
om ens kind, en så´n hade fått
att någon hade bjudit en på sin tid
man sluppit tomhetens strid...