...långfredagen och dess längd i metersystemet och många är upp rörda över att det finns så mångä gudar, traditioner samt sätt att mäta en sträcka på. Om det exempelvis är mellan tvenne milstenar, mäts det då mellan dessa stenar, någonstans på stenen eller bakpå stenen, för den kan vara medräknad i sträckan, åtminstone till hälften. Om dess andra och bättre hälft börjar först bakom då löper väl den föregående...? Här hotar jag med att få hjärnsläpp. Igen. Hur lång är dagen då det var vårdagjämning, hur lång är långfredagen och spelar det in 2020, som ju är ett skottår, då skottarna är litet extra 'på', i Norge. Kanske är långfredagen sex timmar och tjugotre sekundmeter längre i byarna än i städerna? Fast i Danmark heter väl stad by? Nu är ju Vellinge inte en stad i Danmark längre. Så då räknas den väl inte längre, där? Köpenhamn, som det heter på ren svenska, vi befinner oss ju i Sverige fortfarande. Danskarnas huvudstad är kanske stor, men landet är väl i 'minsta laget' då det ligger vid gränsen. Till granne, Tyskland. Å andra sidan, om staden är belägen vid gränsen då klockan eller dygnet ändrar form, (från en fyrkant till en romb) kan ju långfredagen vara mera kortdragen? Vilken stad jag pratar om, då jag låter tanken svindla dig? Den som ligger vid gränsen. Stockholms gräns mellan länen södermanland och Uppland, går förstås mitt i gamla stan, bara med något större bokstäver, i begynnelsen. Gamla stan ligger i och för sig i staden Stockholm, som är både stad och kommun, härbergerar såväl landsting som ting och botgöring. Jag har en kompis (låter som skryt nu kanske) som bor vid ett gammalt ting, söder om söder. Han (som är en man) bor någonstans i skymundan 'längs en av tunnelbanan många stationer. Märkligt nog. Han bor där ingen kunde tro, men han själv och en del andra i alla fall, att någon kunde ha sina bopålar. Vetenskapen, som omfattas av människor med och utan instrument som mäter tid och längd, har visat att det är en mer akademisk fråga, såväl som filosofisk, hur lång dagen kan vara. Dygnet har väl i alla fall sin givna tid. Mer eller mindre. Det finns de som fortfarande frågar andra om de kan säga vad en riktig klocka är. Finns det 'falsk' tid eller konst. Och den som är sedd på av människor, uppfattad, uppskattar och värderad av människor. Men även om nu klockan inte är en kvart över tre i just Amsterdam, så kan den väl vara det i Peking? Bara inte tio i fyra i Uppsala. Men borde den inte kunna vara det? Enligt soluret i Kramfors eller Port au Prince, Alingsås eller Alice Springs? Frågan är om det finns människor i Australien som använder timglas, slagruta eller sextant, än idag?