Jag var 25 år, föll för det som en kägla
och var dag det sen mitt liv gott lyckats prägla
andra sett mig som en avhoppare svikare stor
när jag helt plötsligt blev: En annan sorts fikare...

Det blev kaffe dagarna i ända
teälskarna sa, det är ju att livet skända...

När de kom till mig sen och såg kaffemuggar stå
fulla, halvdruckna, en del i vrår tycktes bortglömda...

De sa, det syns ju nu, sen du slutat med te
att ditt liv gått på tok, aldrig innan vi såg dina
temuggar stå helt OTÖMDA... I rader...

Javisst, sa jag, jag lever i sus och dus, men det
sägs ju att kallt kaffe gör en vacker och blir ju
då en otroligt billig kosmetika som ens yttre
även kan berika...

Nå´t för dig kanske? Får jag bjuda på kall fika?