Varje dag har jag lagt mjuka kronblad
framför dig
och skrattat daggpärlor
för att skydda dig från min sorg

men det är ju ditt fel
att ansiktet är skrapat i grus
till oigenkännlighet

Det var du som höll mig i hästsvansen
och red mig till helvetet.

De där daggpärlorna är svetten
som rann
för dig