Redan medlem?
Logga in
mIttjust nu må sinnet tysta mun Bedrägligt för sig orostanken än hit, än dit. Hon tänker att nattimmarna får hålla sitt, själv bäddar hon mjukt lavendel Med trevande händer landar särk över kropp, hon stryker mjukt över sitt, Ännu en natt kommen. |
Nästa text
Föregående Yrre
Senast publicerade
scilla Där som krig rår. av vinge given bli vitt utöver Rista ord/ur liv vaRat/porträtt sitT gro/porträtt Se alla |