Jag drunknar, sjunker, jag drömmer
Kravlar mig upp på dödens strand
Två underbara änglar frotterar mig
Kyssar, smek, ömhetsbetygelsers ljus
Minns inget av livet, allt är här och nu
Allting andas trygghet, kärlek och frid
Helt plötsligt så minns jag vem jag är
Minns livets hela grymhet och godhet
Ljuvligt skönt att äntligen vara hemma
Jag var ofta så deprimerad i mitt liv,
djupt deppig, psykotisk och bipolär
Gud, varför all olycka, elände, i världen?
Varför alla vidriga psykiska sjukdomar?
Solen går upp i paradiset, och mina
vänner, nära och kära, kommer till mig
Vilken fantastisk glädje att åter mötas
Tårar, skratt, omfamningar och samtal
Borta är den schizofrena hemska familjen,
i vilken ömheten och glädjen var omöjlig
Borta är den cancerogena och schizofrena
världen, i vilken allting går hopplöst sönder
Vi ligger i solen och änglarna ger oss mat,
och vi får välja vilket himmelrike vi ska
leva i, och jag väljer bluesens boning där
John Lee Hooker och de andra uppträder
Nu börjar mitt verkliga sanna liv inser jag
Mitt jordeliv tog slut när jag fyllde elva
Min farfar Ruben sätter sig ned hos mig
och börjar deklamera poesi, Ferlin och Boye
Jag klappar mina två katter, Jim och Jam
och alla mina andra katter kommer till mig
Två änglar meddelar att tåget till bluesens
rike avgår om trettio minuter på spår kärlek.