Varför jag här sitta likt en tragisk kvarleva

från en tid som långt förgången är

Ingen kommer mig att sakna oavsett

om jag är än här eller där



Kanske äntligen dags att göra slag i sak

lämna denna kalla värld

Funderar bara på bästa sätt att gå

blir nog att spetsa mig på mitt svärd



Dag för dag jag lider av att vara vid liv

snälla ni se min trasiga sargade själ

Jag vet att min sorg och smärta obotlig är

så att leva göra mig allt annat än väl



Solen som andra människor glädje skänka

blott mina ensamma tårar får att rinna

Hur många gånger våren möta måste jag

innan jag äntligen härifrån får försvinna