Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Jeanette och Henrik sjunger båda i kör, men är för blyga för att sjunga ut själva om hur det är, så de lånar sig av min röst och penna och det är därför det ser ut som det gör här och kan bli 'litet hur som helst'. Mest gärna och hur.


Några anteckningar i onödan






Några anteckningar i onödan, görs av en hand
som fruktar att huvudet kommer att likt en tap-
pad tallrik av porslin, till skillnad från en tallrik
i glas, skall gå i 'tusen bitar' om den landar hårt

på golvet, med mat på eller utan. Medan en tall-
rik i glas, något upphöjda kanter för att maten
skall fås att stanna i tallriken och ej i onödan
'skvimpa' över kant och 'bräddar'.

Jag vet inte varför, annat än för obekvämt sam-
kväm kunna fira något och kunna litet påtvingat
skratta åt lustigheter jag inte ens visste fanns,
jag firar något, men det är visst tradition.

Om jag fick välja själv skulle jag gå till kyrkan
och fira jul, exempelvis, för där är garanterat
de flesta som främlingar för varandra. Jag går
inte själv i kyrkan av religiösa skäl, trots att det

är där den är till för. Utan för att några som inte
heller tror på gud, skall kunna gifta sig eller döpa
ett barn. Själv gillar jag att vara med och sjunga
i kören, så det känns legitimt just med min egen

närvaro ibland. Sedan gör kören sina utflykter
till andra platser, och då får vi som är med i den
samlingen, följas åt och så är det även mat och
utrymme för 'egen tid'. (Ossian är klok åtminstone

tre gånger per år, då han gör rätten 'Janssons
Frestelse'. Med ansjo vis. Det är väl inget att
skratta åt? Han är självplågare, Ossian, varför skulle
han annars se på tv till jul samt på nyårsafton?)


(Texten har legat till sig i utkast sedan 2022 12 18)




Prosa (Kortnovell) av lodjuret/seglare VIP
Läst 62 gånger
Publicerad 2023-06-27 10:01



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

lodjuret/seglare
lodjuret/seglare VIP