I de oresonligas land är den resonliga en dåre. Eller kanske den narr som ska sätta ljus på dårskapen. Jag kan inte säga att jag stångat pannan blodig. Inte heller har jag knäckt koden till mitt hjärtas kammare. Men om jag kunde beskriva gryningsljuset skulle jag ge dig tusen korn att strö över min morgon. Och om jag kunde beskriva lekfullheten skulle jag ge dig tusen strån att fläta korgar som kunde flyta längs älven och dansa i forsarna. Och om jag en dag kunde förklara längtan skulle jag plantera tusen solrosor som skulle slå ut samtidigt vända mot norr.