Du går in och ut i drömmen
natt efter natt
betjänten sade upp sig
Nelson, en mamma och ett barn
men vad var jag

Barnens iver synlig
när kroppar på spänn
inväntar nästa våg

Vågornas kraft
slog honom i ryggen och huvudet
vinden och himlen
går till anfall

Det förflutna springer i natten
mamma är bara hans
ingen annans

Gyllene hår som kan hela
får henne att le
efter fallet

Klädd i vit klänning
pärlor och kors
samtalar hon lugnt med barnet
språket okänt

Hon sitter med boken i knäet
handen med den stora klockan
vilar på jeanskjolen

Jag tänker på orden som lästes
”principen går före person”
orden skaver

Skrattpärlor rullar
på blöt asfalt
surret innan tystnaden

© Eva Hedlund fd. Langrath 2024