I ett minne så smakar en kopp te 
så hemtrevligt gott för att vattnet 
som kokts nästan känns magiskt 
omhändertaget.

Tepåsen är av vanlig sort och valet 
ställs mellan gult lipton eller den 
något mer smakrika earl grey. Det 
finns honung av flytande sort. 

Det finns en omsorg och nästintill 
darrande grad av välbefinnande 
i orden som flyter ytligt medan de 
understundom sjunker på djupet. 

Påfyllnaden låter inte vänta på sig
för den ömtåliga assietten berättar 
om de välsmakande sorter
som ännu inte mött sitt öde. 

Nämndes det någonstans att det är
ett minne? Ja, det råder inga tvivel 
om just detta. Nämndes det att ett 
minne kan göra ont? 

Nej...