När så höstmarker brann
och klängdiset rann
fanns du i klarnande luft

Genom mörker med bil
tungt haglande mil
men hälsningen ljus ifrån dig

Just då vårvintern ven
var du skimmer och sken
för skymningen alltid på lur

Till knog färdmödan värd
när fagra lockar och fjärd
pockar på uppmärksamhet