Lilla skogsrå
som nästlar in mig i ett trollband av upphettade lögner

eld

blixtrande fingertoppar

ömsom smeker min hud..ömsar skinnet som skyddar mig

väck mig ur din förtrollning
du spelar på strängar som raserar sagoslott

förödelse

lust..lust att ta mig utan återvändo

dina ögon
själens spegel gör sanningen klarare än kristall

så intensivt

lockande

kväv mig hellre än slipa de vassa kanterna



Jag svävar ovan köldvattnets klara silveryta
vill hålla mig kvar

långt från din mun..din kropp..
ditt väsen är gift jag fyllt mig för länge med
ditt varsamma grepp har varit en slöja av evighet

låt mig gå

eller

släpp mig aldrig