Någon har sagt att livet blott är en massa vägval, men tänk om det bara är ett.
Det kanske leder små stigar tillbaka, eller är beslutet så lätt?
Livet, den effekt av våra val kanske bara är av ett.
Vet någon hur man kommer tillbaka efter dystra snedsteg som skett?
Hur vägen tillbaka ser ut om det valet från början gått snett.
Tänk om det första valet vi gör redan utger stigen det gett.
Och hur vet man efter varje beslut att vägen man valt är rätt.


Varje kval vi ställs inför borde sålunda vara så viktigt.

Eller är det rätta sättet att tänka att det inte spelar någon roll.

Om platsen man stannar känns bra, så borde valet vara riktigt.

Men om valet att stanna är fritt så befäster ödet ingen kontroll.


Någon sa också att hoppet är det sista överger en, men det egna valets väg och öde är varandras motpoler.
Så att bry sig om kval är att mista sitt hopp, ändå är det hoppet som vandrar där brevid vid uppfattningens utkant, utan retur och utan kontroll.