Ljuset skymtar fram genom dunklet.
Dimman sveper runt mina ben
och kylan isar blodet
som flyter trögt i mina ådror.
Jag blir som förstenad.
Älvor viskar förföriska lögner
i mina drömmar.
Leder mig bort i en förtrollande dans
under månens sken.
Berusad viljeslös och svag
låter jag mig stundom förföras av glansen.
Ångesten gör mig förlamad
likt en dåre.
Så hör jag en ängels röst
kyssa mitt öra med frukten av visa ord.
Ger mig styrkan att bryta
den virvlande lekfulla dödsdansen.
Dunklet och dimmorna lättar
och smälter bort likt snön om våren.
Som en nyuppväckt står jag där
blinkande och bländad av ljuset
där solen ler och strålar.
Borta är mörkret
allt det svarta och sorgen.
Kvar finns bara jag
helt innesluten i kärlek och värme
från den eviga solen.