Håller ditt huvud i mitt knä
vilar det ömt i mina händer
som den vackraste skål
där inne pågår ett krig nu
de dolda världarnas envig
inom den grå massans rum

min älskling är marmorerad
efter alla våra svåra stunder
fuktar din sårblanka panna
med en sista ömsint kyss

förrådd av min heta andedräkt
och vidöppna bultande kön
undviker jag dina argusögon
reser mig helt tyst och går