En längtan som ger smärta
utanför all förnimmelsens gränser
så att livet själv vibrerar och upplöses
i ett icke vara där smärtan är allt som existerar!

Osynlig svävande och stum för evigt!
Allt berövat henne
utom den totala förnedringen
av att sakna sitt människovärde!

Hon skriker i tystnaden!
Men ingen kan se eller höra henne.
Mer osynlig ju mer hon kämpar!

Enda räddningen för henne
att hon ger upp!
Slutar kämpa och förnimma!

Det svåraste offret av alla!
Ge upp hoppet!
Ja själva vår livsnerv!

Paradox:
Det totala nederlaget
blir hennes räddning!