Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
....


Att våga kämpa

Andra faller handlöst till marken när du ännu
Balanserar på en skör tråd. Det
Centrerar dina sinnen i rädsla för att falla
Dagarna driver dig till vansinne och du kan inte annat än att
Erkänna din oerhörda smärta när du bara vill känna
Fantastisk kärlek när vinden river i dig.
Gränsen mellan liv och död är hårfin
Hamnar du fel så är du finito.
Inget kan rädda dig förutom ett varmt hjärta och en hjälpande hand.
Jämer och klagan hjälper ingen det gör det bara värre.
Klamra dig fast, du är starkare än så
Lämna det onda bakom dig och
Möt livet med ett leende,
Numer kan de hjälpa den mest frusna själen att
Omvandla sina bittra tankar till något bra
Pessimismen får inte ta över handen, allt är inte
Ql men man måste försöka se det ljusa och inte
Ramla mer.
Saknad kan fylla ditt sinne till bristnings gränsen
Troligen bär du på för många minnen och
Undermedvetet skaver det och det
Vinner ingen på.
Xtra mycket om du mist någon/något i all sin hast
Yla ut din sorg för tårarna får du inte hålla inom dig,
Ztt dig ner
Ångra inget för det kan förstöra dig, vädra dina tankar med någon du
Älskar så orkar du minst ett steg till. Man kan
Önska sig bort ibland men försök lev i nuet för i morgon kan allt vara försent




Fri vers av Caroline Lundström
Läst 762 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2007-08-22 00:11



Bookmark and Share


  Freeman
Tack, vilken otroligt laddad och peppande dikt du skrivit!
Detta måste vara en som du själv kan läsa gång på gång, och känna att du bär på en sån styrka som behöver plockas fram varje gång vägen lutar nedåt...verkligen fint!
2010-03-08

  Axel Vinter Persson
Skönt skriven och peppande att läsa om hoppet i desperationen.
2007-08-24
  > Nästa text
< Föregående

Caroline Lundström
Caroline Lundström