Mot badrummets kakel
saknar jag dig
Naken
nu
Minns hur du brukade krama
med handduk
mig torr
i ett paket
och du sa att jag var
en gudagåva
Förför du hans hjärta nu
hans himmel
Löjtnantshjärtan
lade jag
på din kista
men jag släppte aldrig masken
den fick vila i tid
du i frid
till badrummets kakel
där jag saknar dig
nu