Jag trodde att du sa föralltid
Inte att det skulle ta slut, knappt i halvtid
Jag trodde att det alltid var så det skulle va
Att det alltid skulle va du och ja

Jag trodde att det vi hade var speciellt
Och att det du sa kom från hjärtat, inte för att det lät snällt

Mitt hjärta är utrivet, krossat och mosat
Jag skulle kanske inte i sms:en nosat
Men otroheten hade kommit fram, förr eller senare
Och den här erfarenheten har knappast gjort mig klenare

Det som inte dödar, det härdar
Vart kommer jag då hamna om jag följer dessa vägar?
Cha, långt bort från dig de alla färdar

Långt bort till ingenstans, och tillbaka igen
Och vi får se, vart dessa vägar tar mig sen
Men allt kommer att bli bra igen, på ett eller annat sätt
för livets hemlighet är att hur du än gör, blir det alltid rätt