När tvivel förmörkar mitt sårbara hjärta
när förnuftet förvandlats till blott en statist
är det lögn, bara lögn, ja förbannad lögn
att hävda att hoppet är det som dör sist

Ty ett brev utan svar,
en kyss alltför kort,
en hand som dras undan,
en blick som vänds bort

en kärleksförklaring,
med tystnad till svar,
får hoppet att blekna,
men tvivlen finns kvar

Ty hoppet förblindar
förnuftet bedras
hjärtat förförs
och blir skört såsom glas

Alla som låtit sitt hjärta berusas,
av kärlekens glöd och bitterljuvhet
alla som flugit mot solen och brunnit
alla som älskat och älskar vet

Att ett brev utan svar,
en kyss alltför kort,
en hand som dras undan,
en blick som vänds bort

en kärleksförklaring,
med tystnad till svar,
får hoppet att blekna,
men tvivlen finns kvar

Ty hoppet förblindar
förnuftet bedras
hjärtat förförs
och blir skört såsom glas

Ja, hoppet är blott fantasins optimism,
det förvridna förnuftets eufori,
den förälskade själens delirium,
det förblindade hjärtats förräderi

Ty ett brev utan svar,
en kyss alltför kort,
en hand som dras undan,
en blick som vänds bort

en kärleksförklaring,
med tystnad till svar,
får hoppet att blekna,
men tvivlen finns kvar

Ty hoppet förblindar
förnuftet bedras
hjärtat förförs
och blir skört såsom glas

Nästan inget är säkert i kärlekens spel,
nästan inget är givet, nästan inget är visst,
men det är lögn, bara lögn, ja förbannad lögn,
att hävda att hoppet är det som dör sist