Jag kanske borde ljuga,
jag kanske borde vara ärlig,
jag kanske borde vara tyst,
jag kanske borde skrika,
viska,
sjunga,
rymma,
klättra,
flyga,
dansa mer
borde jag nog
men jag ville aldrig
men det var nog vågade
ingen taktkänsla,
ingen sångröst,
man kan ramla ner,
man kan störta
Det kan göra ont,
det kan blöda
och det är så jävla onödigt
när man kan skydda sig från
obehaget

Men kom och ta mig då obehag.
Vrid mig som en trasa,
så att jag kan götta mig av illamående

Vrid om kniven i mitt öga,
pålen i mitt hjärta
Dra av mig huden
så att det inte hjälper med yllekoftan
som jag alltid har till hands

välkommen på kalas i min kropp.
Jag tror jag behöver fightas med dig
för att bli fri.