Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

En lockelse

En dag kommer jag ta i hans hår.
Jag kan liksom inte hejda mig.
Får slå mig själv på fingrarna varje morgon
då han sätter sig på sätet framför mig
på bussen.

Jag känner mig som en unge
som måste testa att röra spisens
heta platta
även om man vet att det är fel

Det är ju så lockigt. så vansinnigt
lockande.
Jag vill se hur långa de där kringelikrokarna blir
om jag drar de rakt ut.

men ibland kan det äckla mig också.
att håret är så burrigt att det nästan når min näsa
där det står rakt ut från hans huvud
från sätet framför mig

så mycket ohyra som kan gömma sig där
Kanske har en fågel byggt bo utan att han märkt det
Undrar hur ofta han tvättar det?
Undrar hur lång tid det tar innan det torkar
eller om han bara skakar av sig vattnet som en hund

Ja, en dag kommer jag ta i hans hår.
Antar att främlingar gjort det förr.

Undrar om håret är hans bästa tillgång
eller om det är ett ok han bär
varje dag

Det är så förbjudet
och det kliar i fingrarna




Fri vers av Tina-sol
Läst 215 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2008-11-05 10:07



Bookmark and Share


  Lejonhjärtas poesi
Nu förstår jag meterologen, ja han med lockarna du vet! Så du kunde inte hålla fingrarna i styr... Fast då skulle han ju ha behållit det lockande:)
2008-11-10
  > Nästa text
< Föregående

Tina-sol
Tina-sol