Konturerna av din kropp fyller mig. Men jag hindrar impulsen att krypa in nära dig och döljer smärtan bakom en hurtig stämma.

Du lyfter inte blicken. Låter besticken överrösta dina tankar.

På darriga ben slår jag mig ner utom synhåll. Men känslan av dig kan jag inte gömma. Orden strömmar ur mig och handskas väl av en varsam vän.

När du går söker jag din blick, men får den ej. Du gömmer din smärta bakom tunga ögonlock.


Jag ropar i tystnad:

-jag saknar oss!



Min blick mot din rygg faller tungt till marken när du lämnar mig.


Tårar fuktar händer som inte fick röra.