Du är julen som till slut regnade bort
Du är all den glädje som varade för kort
Du är allt jag någonsin velat och vill
Du blev löksaften i min vidgade pupill

Du är min förlorade själsfrände
Du blev min döende kamrat
Jag kan inte förstå hur vår vänskap vände
Du var min livsenergi. Min mat.

Åren gick, och vänskapsbanden började svida
Jag borde verkligen anat det, på något sätt.
Det var tre vackra år, med dig vid min sida
Jag tuggade och svalde. Men nu är jag mätt.

Kaptenens karta har nu blåst iväg
Hans närmaste man har hoppat över bord
Bland korallreven skapade du din egen värld
Havet lockade, men skenet bedrog

Du rensades nyligen ut från mitt arkiv.
Du blev ett stavfel i min adressbok
Vem är du? Existerar du i minnena från mitt liv?
Ta det lugnt. Till jul blir det storkok.