Hon vandrar ur döden

grå ur granitens vilja

vaknar hon sakta

med varje steg

Öppnar sitt öga

som blundande blinkar

hennes framtid skymtar

och dåtiden ler

Ett liv vaknar sakta

i lemmar svaga

och ekot hörs ropa

från själens djup

Så kommer hon åter

den snövita, klara

ur sot stiger kroppen

levande fram

Välkommen du vita

och svarta gudinna

välkommen du liv

som döden förstår

Hon vandrar ur döden

grå ur granitens vilja

stiger hon sakta

med medveten själ