UTAN DIGTillsammans med er, soldaterna, går jag igenom en strid.
Tillsammans med er, mina kära medkämpar, blir jag orklös.
Tillsammans med er, krigarna, blir jag sårad.
Tillsammans med er, mina kära kombattanter, dör jag.
Tillsammans med dig, den ensamma, fryser jag på kalla gator i ett okänt land.
Tillsammans med dig, min bror, i min hemstad tillsammans med min familj, känner jag mig ensam.
Tillsammans med dig, den hemlösa, blir jag avundsjuk, när jag ser en söt liten pojke som sover så skönt vid sin fars hjärta.
Tillsammans med er, män och kvinnor, gråter jag i min ensamhet.
Tillsammans med dig, älskaren, i dina gamla och trasiga skor, när du går för att träffa din älskade skäms jag en aning.
Tillsammans med dig, det övergivna barnet, när du ser ett sött ansikte eller ett vackert leende, blir jag full av glädje.
Tillsammans med dig, den fattige, förblir jag hungrig hela dagen och har mardrömmar hela natten.
Tillsammans med dig, massan, skricker jag varför.
Med dig, människan, är jag den jag är. Utan dig, människan, är jag ingenting.
Fri vers
(Modernistisk dikt)
av
Samuel E. Rajeus
Läst 1227 gånger och applåderad av 2 personer Publicerad 2009-04-12 11:13
|
Nästa text
Föregående Samuel E. Rajeus |