Jag var länge en späd silkeslarv,
min kropp den var len som siden.
Jag var förpuppad under jordevarv,
men jag tröttnade med tiden.

Instängd i någon annans kropp,
längtade jag efter förvandling
och i hjärtat tändes ett hopp
om att låta längtan bli handling.

Med tårfyllda ögon rev jag den mur
som så länge hade hållit mig fången.
Plötsligt kunde där skönjas en figur
som kröp ut ur spillrorna av kokongen.

Nu sätter sommaren världen i brand
och jag vecklar ut min färggranna krage,
trots att jag är fri nu, så önskar jag ibland
att jag fortfarande var en fjäril i din mage.