Längst in i hörnet ställde de sina koppar denna sena eftermiddag. De delar något speciellt.

Hon, det långa blonda håret mjukt över breda axlar, leendet skinandes i rent, osminkat tyskt ansikte. Pratandes ständigt om hennes älskade, han, som förlåtit hennes kyss på rymmen. Orden sägs i hennes närhet hela tiden, men tänks desto mindre. De hundratals vänner hon har lyssnar med blicken men vet inte vad som egentligen menas, hon får aldrig vara ifred. Denna flicka ler oavbrutet och gråter i sin egen avskildhet. Tillsammans med plikten att tillfredsställa är hon aldrig ensam, ser livet som något som måste besegras, tas om hand, ges. Hon bor där man aldrig sover, under neonljusen dricks det cider tills någon spyr, sedan byts det till öl. Det dansas i mörker för att slippa allt vad ögon har att ge, vill bara ha synonymer till samlag för aldrig, aldrig, tar en popularitet ett snedsteg. Hon är djupet i världen som är ytlighet, vet vad djup är men vågar aldrig dyka, kunskapen är det som behövs för att flyga över de andra i hennes sällskap. De läser historier om förgångna prinsessor, berättelser om bortglömda krig och ryttare på vackra bestar av glas, det man drömmer om är denne som drar i mattkanten så stiletterna viker.

Den andra, under kortklippt kolsvart hår, blottar halsen som en inbjudan till en kyss – eller ett smakprov. De mörkt skuggade ögonen granskar ansiktsuttrycket i ogrundat prat tänker i sina hålor på skönheten framför sig. Bister, en negativ aspekt av sitt eget liv denna svenska självdestruktivitet, har ingenting, men besuttit allt en gång i försvunna dagar, ler undrande för varför inte fortsätta när man väl börjat med en kyss? Djupet är det enda som syns, som finns, vet mer än man borde. Hon kommer från en plats där moralen förbannas, lögner uppskattas och svek göms under tjusiga ord. Där samhället skrattar tills någon begravs, sedan ler lite mer. Där super man till mördarens vals i sin ensamhet bland fler förlorade själar, där de som inte karvar upp sina artärer är de som lockar andra.

Mer olika flickor finns inte, men de har en sak gemensamt;




de flydde.






och fann...