anteckningar från kanten: för 375 dagar sedan slog jag nattläger bakom en dieselpump i kil i värmland.
den här vintern är det vinter.

" />
Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

anteckningar från kanten: för 375 dagar sedan slog jag nattläger bakom en dieselpump i kil i värmland.
den här vintern är det vinter.




trettonde dagen - i en vattenpöl - brewing heavy weather

 


 

 

 

 

 

för några dygn sedan bryggdes ett upprört galaxformat lågtryck långt ute till sjöss,  djupt inne i den grågredelina låga atmosfären, där spann det och snodde sig, partiklar och tungmetaller och allsköns mikroskopiskt avfall jagades upp på varma termiker likt sanden kring en diskuskastares fötter.

i ett barometriskt lappkast for det hela så in som en skenande hjord varmblodiga bufflar, ångande rakt på vår skandinaviska och högst invecklade kustremsa och skapade vågskvalp långt in i fjordarna. renhjordarna uppe i  njarkalägret vände sig säkert enade om från betet och vädrade samförståndigt när de insåg att den murmanska kolverksröken oförhappandes kom tillbaka till dem, denna gång västerifrån, uppluckrad och mixad med blåstång och golfströmsdunster.

min tidigare så nupna nästipp blev milt rosig när jag fick slängt i ansiktet, vad jag var för en - bidragande faktor - strumporna blev riktigt sura och ville inte vara kompisar i skorna. eftermiddagen tycktes mig allt längre och farligt bigottare i sin approach när solens kis tilläts kavla in mellan molnrullarnas skimrande valsar, vässa sig som en näpen men lynnig väninna i mitt godtrogna nylle. jag dublerade glasögonen med ett par tummade glajor som hela tiden envisades med att falla ner på min, den här trubbiga nosen. inget vidare försvar precis - den vinterblekta väninnan snackade omkull mig i varenda bergsglipa. 

ju längre sydostöver dagsmarschen led kastades alla gräsmattor fram, som våta handdukar, in i ringen - vi ger oss - vi ger oss - tingeltanglet i adventsbuskarna rasslade andefattigt som glömda trasande böneflaggor i ett land utan varken hopp eller tro. utanför kommersialismens högborgar på gränshandelns köpcentrums parkeringsplatser gapade det och glesnade av en baksmälla som luktade övertrassering lång väg. vart var alla...

 

iddes liksom dem inte ens gå in på macken

utan stannade bakom fördragna gardiner inne

och sög på ramarna.




Prosa av wayward - taiga
Läst 192 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2010-01-23 13:16



Bookmark and Share


  Berit Robin Lagerholm VIP
Betagande beskrivande ögonblicksbilder som förmedlas här
gillas
2010-01-24

  Elin R
jag läser en lättsamhet i dina formuleringar, samtidigt som texten är krånglig och krängig värre.

jag kommer in och snurras runt, vindlande vägar och ordglädje, kommer sedan ut, gillandes utan att riktigt veta var, varken var jag har varit eller var jag är.
2010-01-23
  > Nästa text
< Föregående

wayward - taiga
wayward - taiga