mina ögon har stillnat igen
det var en tid utan dess like
vi hade aldrig skådat någonting
så

igen, fick slöjor bära ljuset
en solnedgång igen
en dag igen, så enligt
tiden



vi packade vår frukost innan gryningen, försvann
över kullar gröna

våra hästar ivriga, hade lugnat sig
vi kunde höra löven viska



kisade vi skrattande in i solen
sidodörrarna på glänt
såg med leende munnar allting
vi smakat, känt

igen, bar slöjor ljuset
en soluppgång igen
en dag igen, grydde
tiden

enligt