i mitten ett tomt
schakt
kring vilket ringlar sig
trappan
glittrande av applåder
uppåt och
uppåt och
uppåt springer dina steg
medan du
lutar dig
inåt mot
väggen för att inte
ramla
med tungan rätt i mun slungas ut
i rymderna
eller snarare krypa
ner igen
nej
då måste du ju lämna tillbaks
de magiska skorna
bättre att
hoppa upp och
ringla upp och
jogga upp och
hinna upp och
hinna upp till festivallokalen
där alla hundra
fulla av förundran
följer på skärmen
hur din dröm kom att ömsa
rädslornas skinn