Det var en gåta från första stund
att vi var där var oförklarligt
men vi började att prata
sedan blev det mer och mer solsken

jag kände mig som Peter Pan
och du var min sköna älva
2000 mil gjorde ingen skillnad
vi hade ju funnit varann

så vi började att dansa
det blev mycket mer än så
så starkt att det nästan
kom att konsumera oss

en förälskelse genom avstånd
beströdd av älvskens glitter
värmen drog in våra hjärtan
i våra sanna drömmar..

vi trodde det var kärlek
men det var blott älvlek

det varmaste återstod..
..i det möte som aldrig blev av..

..bleknade glöden sakta bort..
när dansen tog sitt slut...