här vandrar dystra skuggfigurer

med handen mot sin panna

grubblande livets kval och elände

tunga är deras tankar

sorgliga skrifter de präntar

men i skymningsljuset kan anas hopp

i strimmor av ljus sig söker en skara

där hoppfullheten ännu finns

där dikterna lyser av glädje och fröjd

där Kärleken lyser över allt

inget mörker vågar sig dit

i Skymningslandet bor en brokig skara

där samsas hög och låg

alla lika mycket värda

alla lika behövda