Hon har åter fört in sin tunga i min mun i ett försök att ta reda på hur att kyssa en man. Det känns, hur jag nu kan veta det, som att ha en levande ål i munnen. Den ålar sig nyfiket hit och dit, in och ut i sina försök att förstå sig på kyssandets euforiska tekniker. Själva har jag valt att stå ganska så stilla och försöka tänka på olika sätt att måla tavlor på. Efter en stund tröttnade jag på dessa olika penseldrags olika tekniker och började istället att tänka på collageteknik. Plötsligt, när jag var mitt uppe i funderandet över min egen teknik att föra över bilder på tändsticksaskar... så möttes våra läppar slutligen i en sorts magnetisk kyss. Det påminde lätt om vad som kan hända om en står i en truck och kör gafflarna rakt in i en betongvägg med lätt hjärnskakning som följd, en sak som hänt mig påfallande ofta, men som inte är en av de orsaker som lett till att jag fått skjuts med ambulans till närmaste karolinska sjukhus. En sådan hjärnskakning leder nästan alltid till ett frivilligt uppsökande av ens stadiga tandläkare, ens vanliga läkare och möjligen ett besök på dårhuset. I tandläkarstolen brukar jag nästan alltid få en metallisk magnetisk upplevelse av mötet mellan käkarna och vissa nödvändiga undersökningar av tandläkarens olika uppsättningar av instrumenta att undersöka med, kolla upp läget, statusen.
Någonting i den stilen, när käkarna verkar känna ett sug och en sorts ofrivillig dragning till varandra mitt i tandläkarbesöket. Detta har ingenting som helst att göra med att tandläkaren, som i mitt fall är kvinna, trycker sina små men ganska fasta bröst mot min överarm, min axel och mitt känsloliv.
Tjejsaren som kysste mig, lät våra läppar mötas plötsligt och oväntat efter denna intima undersökning av min munhåla medelst sin egen tunga. Plötsligt var det en riktig kyss. En sådan där som får kemins olika safter att blandas i hjärnans vindlande gångar. Som nästan suger vett och sans ur en stackars oförberedd man. Möjligen i ett försök att stimulera hans kropp till vissa övningar, som den kanske och kanske inte är helt beredd och anpassad till att utföra inom någon tidrymd efter nämnda kroppsrörelser i huvudhöjd.
Jag väljer här att avbryta historien. Händerna lyder mig inte riktigt längre, det känns som om hela jag plötsligt är på väg att...