Lova mig ingenting, febersjuke;
ditt tal är sluddrigt och svagt.
Hennes saker i mitt rum
är som ett ankare till den luftballong
där hon ligger och sover.

Snälla, snälla, snälla stanna,
du tar hela världen med dig när du går;
mitt liv är ditt, sovande kvinna,
om du bara vaknar och tar emot det.