Jag bläddrar igenom mina drömmar, sidor av ljus och mörker. Finner där mellan raderna, berättelsen av en historiker.
För varje känsla som varit, varje dröm som vi drömt. Blir en del av den karta, som visar var boken finns gömd.

En bok som nu öppnas, med sidor av hopp. Där varje ord som faller, skapar en ny början, ett nytt lopp.
Med pennan i hand, skriver jag om min värld.
Där du är en saga, som jag berättar på min färd.

Jag skriver om nätter, där jag finner en stjärna. En himmel av bokstäver, som jag vill skydda och värna.
För varje ord som faller, en ny mening vi finner. Som stjärnor som faller, när stjärnor alltid brinner.

Men i tystnadens rike, där hoppet får liv. Där växer en blomma, av tårarnas driv.
Så jag står här nu, med mina ord, och ser dem dansa in i vinden. Bara orden räcker till, när jag håller dig om kinden.

Så jag vänder min blick, slutar min sida slita. Mot en framtid ljus och vacker, där sidorna ännu är vita.
Jag är inte längre bunden, av det som inte kunde bli. Samlar mina tankar, jag är författaren till min egna framtid.