Det som känns i mig är mammas onda. Hon är jämt ledsen. Hon har blåmärken runt ögonen. Det är mitt fel. När dom bråkar säger pappa att barnen ska gå till sina rum. Sen slår han mamma. Vi gömmer oss i garderoben. Man hör ändå. En gång kom polisen. Sen fick jag prata med en tant. Hon sa att ingen får slå barn. Men inte att pappa inte får slå mamma. Då får han det. Ibland står vi i vägen när han slår mamma. Det berättade jag inte för tanten. Jag vill inte bo på barnhem. Vem skyddar mamma då?