Jag skiktar dimman i min syn. Är världen

där, bara delvis.

Horisontella linjer skapar nya

                     ändar av världen.

Lager på lager av mörkt.

Två punkter.

Låser fast.

Skruvstäd över mina öron

Hjärnan still.                     

Stämjärn och hammare

en ensam endorfin vrålar ut refrängen i Disturbeds prayer.

Jag ställer mig framför med

gitarren.                              

Sparka nu.

Kom regn. Dölj stjärnorna.

Bara försök,

                                    ta den sista.