idag dök julångesten upp

lucia har passerat och jag har inte ens märkt det

har ingen julkänsla för fem öre

visserligen har jag hängt upp julgardiner och stjärnor i fönstren

julklapparna är så gott som färdiga men inte inslagna än

men det räcker inte riktigt till för att känslan ska komma

glädje och förväntan

när jag tänker efter var det nog många år sedan som jag såg fram emot julen eller har jag någonsin gjort det?

har nog mest jobbat och känt mig tvingad att delta kring julbordet

för julen den blir ju aldrig som man drömmer om

sådär som de har de i tidningar och på tv

så där riktigt hemtrevligt med fyllda kakfat och egentillverkad julpynt

familjen samlad

en brasa

glitter och värmande ljussken i ett vackert hem

allt är frid och fröjd

och alldeles alldeles underbart

jag har pyntat bara för att det hör till

bakat har jag inte gjort på länge så varför skulle jag göra det till jul?

finns liksom ingen lust till det och har inte heller plats för kakor och bullar i frysen

det finns ingen känsla alls förutom ångest och en känsla av misslyckande 

bläddrade i några tidningar som  handlade om julen

pyssel och vackra hemgjorda julgrupper

avancerad paketinslagning

mat och bak och läckra uppläggningar

blev nästan illamående

och avundsjuk

kan det verkligen finnas såna människor som orkar pyssla och dekorera och lägga ner tid på personligt inslagna paket och samla vännerna till glöggfest med olika sorters tilltugg?!

jag orkar då fan inte göra någonting 

har slutat bry mig

för livet är inte så jävla vackert

inte hos mig iallafall