du håller järngrepp om din sommar
och låter inget se förbi


men när kylan tar din andning
blir det svårt att låta bli







går du aldrig ut
vännen?
Jag har sett dina gardiner och de blänker av grått


Vad hände med hjälpen
vännen?
Dom sa allt var lögn, allt var fel, vad du förstått

Det
blev till mjuka formuleringar
om hur vasst det egentligen är

din spegelbild säger
lita aldrig på dom
svärsvärsvär


du är dig inte lik
jag fingrar över läpparna i väntan på ett skrik









Hur går det med pulsen
vännen
vad stiger den av?


Varför svettas, vännen
Det är ju bara en hand



Jag torkar din kind
rand efter rand