På egen liten väg genom livet;

Jag förlöst, frisläppt det
becksvarta där inom mig.

Det omslingrade mina
känslor av frihet att älska.

Det greppa tag om livets kärna,
kvävde mig och dem jag älska.

Men med inre outtömlig kärlek;

Jag vann kampen en
gång förr i tiden.

Tanken tog vid och snaran
om halsen försvann.

Nu jag älska fritt och
ohämmat vem jag vill.

Nu jag älska.
Älska fritt!
© Niklas Holmgren